1900.html



redigera Händelser

redigera Första kvartalet

• 9 januari - Lorensbergs cirkus i Göteborg brinner ner.
• 16 januari - Det svenska Liberala samlingspartiet bildas med målet att införa allmän rösträtt.
• 9 februari - Tennisturneringen Davis Cup grundas av Dwight Davis.
• 14 februari - Ryssland svarar på det internationella trycket att låta Finland få självständighet med att öka den kejserliga kontrollen över landet.
• 22 februari - Hawaii blir ett territorium inom USA.
• 27 februari
  • Den tyska fotbollsklubben FC Bayern München grundas.
  • Labourpartiet grundas i England.
• 4-5 mars - Den första budkavletävlingen på skidor genomförs mellan Bollnäs och Härnösand.
• 16 mars - På Kreta upptäcks ruinerna efter Knossos.
• 19 mars - Arthur Evans börjar gräva ut Knossos på Kreta.
• 31 mars - Ett svenskt jordbruksdepartement inrättas. Jordbruksminister blir högermannen och godsägaren Theodor Odelberg.

redigera Andra kvartalet

• 14 april - En världsutställning öppnas i Paris.
• 27 april - Kiruna grundas.
• 7 maj - Den svenska riksdagen beviljar anslag till byggandet av Bodens fästning, som en del av gränsförsvaret mot Ryssland.
• 16 maj - Massmordet ombord på ångaren Prins Carl inträffar, varvid fem personer dödas och åtta skadas av en sinnesförvirrad man (John Filip Nordlund) under färd på Mälaren.
• 17 maj
  • Brittiska armén befriar staden Mafikeng i Sydafrika under Boerkriget.
  • Den första lastautomobilen i Sverige provkörs mellan Göteborg och Kungsbacka och ägs av Göteborgs förenade bryggerier (Pripps).
  • Massmordet ombord på ångaren Prins Carl inträffar.
• 20 maj - Andra upplagan av de Olympiska spelen inleds i Paris.
• 31 maj - Boxarupproret bryter ut i Kina.
• 19 juni - Theodore Roosevelt blir nominerad till USA:s vicepresident.
• 24 juni - Boxarna förstör utländska ambassader i kina.

redigera Tredje kvartalet

• 1 juli - Zeppelinaren gör sin jungfruresa i Tyskland.
• 2 juli - Ferdinand von Zeppelins första luftskepp flyger.
• 15 juli - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti inleder sin fjärde kongress i Malmö.
• 19 juli
  • LO:s andra kongress hålls i Malmö. Härvid beslutas att kollektivanslutning till Socialdemokraterna skall ske frivilligt för varje förening.
  • Paris tunnelbana öppnar.
• 29 juli - Anarkisten Gaetano Bresci lönnmördar Umberto I av Italien.
• 13 augusti - SS Deutschland III vinner det blåa bandet som det snabbaste atlantfartyget.
• 14 augusti - Allierade trupper intar Peking i Kina.
• 28 augusti - Göteborg eldhärjas varvid flera kvarter i stadsdelen Hultmans holme ödeläggs.
• 8 september
  • Pest i Glasgow i Skottland föranleder stränga smittskyddsbestämmelser i Sverige med åtgärder för att minska antalet råttor.
  • Galveston, Texas drabbas av en orkan och följande flodvåg, varvid ca 6 000 invånare omkommer.
• 12 september - Erik Gustaf Boström avgår som svensk statsminister och efterträds av Fredrik von Otter.
• 19 september - Den fransk-judiske officeren Alfred Dreyfus benådas.
• 27 september - John Filip Nordlund döms till döden för massmordet ombord på ångaren Prins Carl.

redigera Fjärde kvartalet

• 14 oktober - Sigmund Freud publicerar boken Drömtydning.
• 26 oktober - Storbritannien annekterar Transvaal i Sydafrika.
• Oktober - De svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles får båda pris vid världsutställningen i Paris.
• 9 november - Ryssland fullbordar annekteringen av Manchuriet.
• 19 november - August Strindbergs Till Damaskus uruppförs på Dramaten.
• 30 november - Författaren Oscar Wilde dör i exil i Frankrike.
• 1 december - Sveriges folkmängd uppgår till 5.136.441 människor.
• 9 december - Ellen Key ger ut boken Barnets århundrade, vilken blir en milstolpe inom pedagogik och barnuppfostran.
• 10 december - John Filip Nordlund avrättas i Västerås. Den näst sista avrättningen i Sverige och den sista med handbila.
• 15 december - Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS) grundas på restaurang Riche i Stockholm.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av Lambert Lindblad.

redigera Okänt datum

• En lag som reglerar kvinnors och barns arbete i den svenska industrin antas. Kvinnor och pojkar under 14 år får inte arbeta under jord.
• Den svenska riksdagen antar med siffrorna 212-149 förslaget att bygga Bodens fästning och därmed kan den påbörjas.
• Wallenbergsföretaget SDR Telefon AB får koncession på utbyggnaden av Moskvas och Warszawas telefonnät.
• Lars Magnus Ericsson drar sig tillbaka från Telefonaktiebolaget LM Ericsson.
• Då samtrafiksavtalet mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) går ut meddelar Telegrafverket, att man önskar köpa SAT. Riksdagen avstyr dock det hela, eftersom de anser priset (13 miljoner kronor) vara för högt och att samtrafiken fungerar bra.
• Boken Den underbara trollkarlen från Oz av L. Frank Baum publiceras.
• Sverige inför en ny normalplan för folkskolorna.
• I USA utexamineras vid denna tid 10% av 17-åringarna från high school och de flesta kommer från rika hem.

redigera Födda

redigera Första kvartalet

• 1 januari - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
• 2 januari
  • William Haines, skådespelare.
  • Helge Lunde, norsk regissör, manusförfattare, producent och produktionsledare.
• 5 januari - Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
• 21 januari - Elof Ahrle, svensk regissör och skådespelare.
• 22 januari - Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
• 27 januari - Hyman Rickover, amerikansk amiral.
• 31 januari - Georg Skarstedt, svensk skådespelare.
• 4 februari - Jacques Prévert, fransk poet.
• 5 februari
  • Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
  • Adlai Stevenson, amerikansk politiker.
• 6 februari - Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
• 11 februari - Hans-Georg Gadamer, tysk filosof.
• 14 februari - Bengt Helldal, Sveriges 2008 äldste levande man.
• 22 februari - Luis Buñuel, spansk filmregissör.
• 1 mars - Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
• 2 mars - Kurt Weill, tysk-amerikansk kompositör.
• 3 mars
  • Edna Best, brittisk skådespelare.
  • Fritz Rotter, österrikisk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
  • Heinrich Willi, schweizisk barnläkare.
• 9 mars - Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
• 13 mars
  • Georg Funkquist, svensk skådespelare.
  • Giorgios Seferis, grekisk poet, nobelpristagare.
• 18 mars - Erik Lundegård, svensk kåsör.
• 19 mars - Frédéric Joliot, fransk kemist, nobelpristagare.

redigera Andra kvartalet

• 1 april - Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
• 5 april - Spencer Tracy, amerikansk skådespelare.
• 14 april - Harry Ahlin, svensk skådespelare.
• 25 april
  • Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
  • Elsa Wallin, svensk operettsångare och skådespelare.
• 13 maj - Karl Wolff, tysk SS-officer.
• 17 maj - Ayatolla Khomeini, iransk religiös ledare.
• 18 maj - Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
• 22 maj - Brita Öberg, svensk skådespelare.
• 23 maj - Hans Frank, tysk jurist och nazistisk politiker.
• 26 maj - Karin Juel, svensk sångerska.
• 28 maj - Heinrich Müller, tysk SS-officer, chef för Gestapo.
• 29 maj - Nils Jacobsson, svensk skådespelare.
• 30 maj - Curt Siwers, svensk skådespelare.
• 5 juni - Dennis Gabor, ungersk-brittisk fysiker, hologrammets skapare, nobelpristagare.
• 11 juni
  • Walter Ljungquist, svensk författare, manusförfattare.
  • Jules Sylvain, svensk kompositör, manusförfattare och musiker.
• 15 juni - Nils B. Hansson, svensk länsjägmästare och politiker (folkpartist).
• 17 juni - Martin Bormann, nazistisk politiker.
• 23 juni
  • Vera Steadman, amerikansk stumfilmsskådespelare.
  • John R. Steelman, amerikansk statstjänsteman, konsult och publicist.
• 25 juni - Lord Mountbatten, brittisk amiral.
• 29 juni - Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.

redigera Tredje kvartalet

• 6 juli - Einar Malm, svensk författare och manusförfattare.
• 13 juli - Teresa de Los Andes, chilensk karmelitnunna, helgon.
• 16 juli - Sölve Cederstrand, svensk journalist, manusförfattare och regissör.
• 19 juli - Arno Breker, tysk skulptör under nazitiden.
• 29 juli - Eyvind Johnson, svensk författare, nobelpristagare.
• 4 augusti - Elizabeth Bowes-Lyon, brittisk drottningmoder.
• 8 augusti - Tor Bergström, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
• 23 augusti - Ernst Krenek, österrikisk kompositör.
• 24 augusti - Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer.
• 25 augusti - Hans Krebs, tysk-brittisk läkare, nobelpristagare.
• 3 september - Urho Kekkonen, finländsk politiker, president 1956-1981.
• 6 september - Vălko Tjervenkov, bulgarisk politiker.
• 10 september - Nils Theodor Larsson, svensk civilekonom och politiker (centerpartist).
• 23 september - Gustaf Nilsson, svensk politiker.
• 26 september - Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran).
• 29 september - Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas).

redigera Fjärde kvartalet

• 1 oktober - Gunnar Hedlund, svensk politiker, ordförande i Bondeförbundet/Centerpartiet, inrikesminister 1951-1957.
• 7 oktober - Heinrich Himmler, tysk nazistisk politiker, Reichsführer-SS.
• 10 oktober
  • Helen Hayes, amerikansk skådespelare.
  • Wilhelm Rediess, tysk SS-officer.
• 16 oktober - Primo Conti, italiensk målare; futurist.
• 17 oktober - Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
• 20 oktober - Ismail al-Azhari, Sudans president 1965-1969.
• 26 oktober - Karin Boye, svensk författare.
• 1 november - Rut Holm, svensk skådespelare och sångerska.
• 3 november - Märta Reiners, svensk operasångerska.
• 7 november - Acharya N.G. Ranga, indisk politiker.
• 8 november
  • Charles Paddock, amerikansk sprinter, dubbelt OS-guld.
  • Margaret Mitchell, amerikansk författare.
• 10 november - Tore Lindwall, svensk skådespelare.
• 14 november
  • Aaron Copland, amerikansk tonsättare.
  • Hanny Schedin, svensk skådespelare.
• 21 november - Humbert Achamer-Pifrader, tysk SS-officer.
• 24 november - Nils Söderman, svensk kapellmästare, kompositör och musiker (piano).
• 25 november - Rudolf Höss, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz.
• 27 november - Erwin Schulz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 6 december - Agnes Moorehead, amerikansk skådespelare.
• 27 december - Hans Stuck, österrikisk racerförare.
• 29 december - Sten Åkesson, svensk lantbrukare och politiker (fp).
• 31 december - Juan Tizol, amerikansk jazztrombonist och kompositör.

redigera Avlidna

• 2 februari - Anton Niklas Sundberg, svensk ärkebiskop 1870-1900.
• 6 februari - Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
• 26 februari - Elof Tegnér, svensk biblioteksman och historiker.
• 6 mars - Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman.
• 28 mars - Vincent Benedetti, fransk greve och diplomat.
• 2 april - Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, finansminister 1874-1875, utrikesminister 1889, statsminister 1889-1891.
• 12 juni - Jean Frédéric Frenet, fransk matematiker.
• 29 juli - Umberto I av Italien, mördad.
• 25 augusti - Friedrich Nietzsche, tysk lingvist och filosof.
• 20 oktober - Naim Frashëri, albansk poet.
• 22 oktober - John Sherman, amerikansk politiker.
• 28 oktober - Friedrich Max Müller, tysk orientalist.
• 20 november - Rudolf Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.
• 22 november - Harald Molander, svensk författare och teaterregissör.
• 30 november - Oscar Wilde, brittisk författare.
• Sir John Miller Adye, brittisk general.