Edens lustgård.html



Eden, den lustgård, paradiset, som Gud gav åt Adam och Eva enligt 1 Mos. 2:15. Här rann en ström upp som delade sig i de fyra floderna Pison, Gihon, Tigris (Hiddekel) och Eufrat och spred livets vatten till de fyra väderstrecken. I senaste svenska bibelöversättningen Bibel 2000 används beteckningen Edens trädgård.

Fördrivningen ur Eden. Takmålning i Östra Hoby kyrka

Enligt berättelsen i 1 Moseboken fördrevs Adam och Eva ur trädgården efter syndafallet.

Adam och Eva hade brutit mot Guds förbud mot att äta av frukten från Trädet som gav kunskap om gott och ont (Kunskapens träd). De straffades för detta. Men den egentliga orsaken till fördrivningen var – enligt bibeltexten – risken att människan skulle komma att äta av frukt från Livets träd, vilket skulle ge henne evigt liv.

Människan hade genom att bryta mot Guds enda förbud, visat sig vara en opålitlig varelse. Gud hade inte förbjudit människan att äta av frukt från Livets träd. Men för att förhindra att människan med sin nya kunskap (som gjorde henne lik Gud) skulle få evigt liv förvisades hon från Edens trädgård.

Tanken på ett evigt liv för människan återkommer sedan i bland annat Nya Testamentet, men första möjligheten till evigt liv gick henne ur händerna i och med fördrivningen ur Edens trädgård.

En liknande berättelsen om Eden finns i den äldre berättelsen om Dilmuns trädgård, i den sumeriska mytologin.