Konfirmation.html |
| | | ca | | | de | | | en | | | es | | | fr | | | it | | | nl | | | no | | | pl | | | pt | | | ru | | | ro | | | fi | | | sv | | | tr | | | vo | | |
| |  |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Denna artikel är en del i serien Kristendom |
|
 |
|
|
Skrifter |
|
|
Personer |
|
|
Tro |
|
|
Sakrament |
|
|
Dagligt liv |
|
|
Böner |
|
|
Helgdagar |
|
|
Reformationen |
|
|
Riktningar |
|
|
Övriga |
|
 Kristendom |
|
Konfirmation, ordagrant bekräftelse, är i romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna ett av de sju, av Kristus instiftade sakramenten. Den åtföljs av smörjelse med invigd olja. Innan konfirmationen så måste man i den katolska kyrkan ta första kommunionen. Första kommunionen kan man kalla en slags "minikonfirmation”. Den första kommunionen fås/tas oftast av barnen när de är mellan 9-12 år (äldre vuxna konvertiter måste få/ta första kommunionen innan de konfirmeras), första kommunionen innebär att det är första gången man tar del av nattvarden (Evkaristin). I samband med den romersk-katolska konfirmationen ”döps” man på nytt, man väljer ett nytt namn som kan vara ett helgonnamn eller att det har en biblisk anknytning. Man får också en fadder i samband med konfirmationen som beslutas och väljs, oftast i samråd med ens föräldrar. Det kan vara en nära bekant etc (Faddern måste vara medlem i den katolska kyrkan). I vissa katolska traditioner tar man sin fadders namn när man konfirmeras. Konfirmationen är ett sakrament i sig i den katolska kyrkan, medan man i den ortodoxa kyrkan konfirmeras i samband med dopet. Konfirmationen kallas också i den katolska kyrkan för andens gåva. Riten är en handpåläggning med bön om andens gåva, kan också förekomma smörjelse med krisma*( en väldoftande blandning av balsam och olja), och att ett signatio (korset) tecknas på konfirmandens panna. Konfirmationen utförs av en Biskop. Konfirmationen innebär för den kristne:
- En mognad i det kristna livet och starkare samhörighet med kyrkan. - Styrka i tron och fördjupad trosinsikt. - Förpliktelse att bära vittnesbörd om sin tro.
I bland andra Svenska kyrkan är konfirmationen i stället ett speciellt slag av kyrklig gudstjänst som avslutar en tid av barns eller ungdomars utbildning i den kristna tron. Konfirmationsgudstjänsten är i Svenska kyrkan det tillfälle då konfirmanden dels redovisar sina kunskaper, dels själv offentligt får bekänna den kristna tro som givits i dopet. Romersk-katolska kyrkan betraktar konfirmationen som ett sakrament.
Beteckningen konfirmation har i modern tid också övertagits av icke-religiösa livsåskådningskurser för ungdomar i fjorton-femtonårsåldern. Se sekulär konfirmation.
Svenska kyrkans konfirmationsundervisning genomförs vanligen som en period av kursartade möten, till exempel två timmar i veckan under ett läsår, samt deltagande i ett visst antal gudstjänster. Man går igenom berättelser ur Bibeln och kyrkans troslära och diskuterar dess tillämpning i vardagslivet. Det förekommer även intensiva konfirmationskurser som sommarläger, då konfirmanderna kan vara inackorderade i en prästgård, på en stiftsgård eller någon annan form av internat, ibland utomlands à la språkresa.
Förr innehöll konfirmationsgudstjänsten ett regelrätt förhör. Den har idag ett friare ritual som möjliggör en aktivare medverkan av konfirmanderna i gudstjänstens utformning. Det är en ganska vanligt spridd missuppfattning att genomgången konfirmation är en förutsättning för att man skall få delta i nattvard. Så var det förut i Svenska kyrkan, men nu förutsätts för nattvardsfirande endast att man är döpt.
Konfirmationsstatistiken inom Svenska kyrkan visar att så många som 46% av 15-åringarna konfirmerar sig, men deltagandet varierar mycket över landet. Minst vanlig är konfirmationen i Stockholms stift (29%), medan i vissa församlingar i Luleå stift runt 80% av ungdomarna konfirmerar sig.
Innehåll |
redigera Konfirmation i Finland
I Finland konfirmeras årligen ca 90% av varje årskull 15-åringar i den evangelisk-lutherska kyrkan. Innan man blir konfirmerad går man den s.k. skriftskolan (finl.sv. vard. "skriban"), som omfattar lektioner och oftast även ett skriftskolläger (finl.sv. vard. "skribaläger"). Andelen 15-åringar som går skriftskolan har sedan länge alltid varit över 90%, m.a.o. är det långt flera än de som hör till den ev.-luth. kyrkan som går skriftskolan - skriftskolan har i Finland hållit en väldigt stark popularitet.
Av de som gått skriftskolan konfirmeras sedan de flesta, men vissa går skriftskolan bara för att kompisarna gör det, för att "det hör till", eller för att de kanske vill "ge den kristna tron en chans", och väljer att avstå från själva konfirmationen. För att få konfirmeras måste man naturligtvis också vara döpt, och en del odöpta ungdomar döps på lägret.
När man konfirmerats får man:
- Bli fadder (gudmor/gudfar)
- Gifta sig i kyrkan
- Rösta och ställa upp i församlingsvalet (då man fyllt 16 år)
Mer om konfirmation och skriftskola i Finland: [1]