Terrorism.html

"Terrorister" omdirigerar hit, för filmen, se Terrorister (film).

Terrorism (av latinets terror, "skräck", "ångest", ytterst av terreo, "skrämma") definieras oftast som aktioner där våld, eller hot om våld, används mot civilpersoner eller civila institutioner för att skapa skräck eller politisk instabilitet och därigenom nå ett politiskt syfte.

redigera Definition

Terrorism förknippas oftast med små grupper eller nätverk utan formell makt. En del anser också att definitionen kan appliceras på staters avsiktliga angrepp mot civila personer eller institutioner (till exempel att under pågående krig föra en etnisk eller social rensning), vilket enligt denna definition kallas för statsterrorism (se även genocid). Begreppet är mycket omstritt och politiskt kontroversiellt.^[1]

Termen terrorism och terroristbrott introducerades den 27 januari 1977) som en juridisk term,^{källa behövs} och fått populariserad innebörd på senare tid, efter att USA förklarat "krig mot terrorismen".

Inom EU har man enats om Europeisk konvention om undertryckande av terrorism (European Convention on the Suppression of Terrorism) (1977) och TREVI-systemet (1976)^[2] för samarbete mellan europeiska länder (från början gällde fördraget den Europeiska gemenskapen och senare utökad för hela EU). Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren i Maastrichtfördraget (1992). Ett annat steg för samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hade som mål att introducera Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen.

I Europa har Irländska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Baskiska separatiströrelsen (ETA) i Spanien fört sin politiska kamp med hjälp av terrorism. Ett exempel på en grupp som normalt inte räknas som en terroristorganisation även om de använt våld för att uppnå ökat regionalt självbestämmande är UCK-gerillan som varit verksamt i den sydserbiska provinsen Kosovo. Detta främst eftersom behandlingen av den albansktalande minoriteten ansetts så repressiv att ett motstånd med vissa våldsmässiga inslag ansetts moraliskt berättigat. Motstånd mot lika repressiva regeringar i andra länder betecknas dock allmänt som terrorism, vilket visar hur politiskt färgad termen är.

Även attentat utförda av religiösa sekter, till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995, räknas i normalfallet som terrordåd. Detta även om det politiska syftet varit något oklart.

En terrorgrupps motiv och syfte med en aktion varierar brett. Den numera upplösta västtyska Röda armé-fraktionen hade som mål att genom terror medverka till en ökad statlig repression och på så sätt få arbetarklassen att mobilisera. Spanska ETA har som mål att skapa en självständig baskisk stat. Den mest kända och omdiskuterade så kallade terrorgruppen, al-Qaida, har som mål att befria den muslimska världen från icke-islamiskt inflytande. Numera är al-Qaida en plattform och inte en hierarkiskt uppbyggd organisation. De olika terrorcellerna saknar gemensam administration och ledarskap och har inte samma finansiärer.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 mot USA inleddes ett USA-lett krig mot terrorismen; USA:s president George Bush har själv refererat till kriget som ett "korståg mot terrorismen". Uttalandet har senare kritiserats av muslimska länder som är allierade med USA och stöder kriget mot terrorismen, men inte delar Väst positiva syn på korstågen. Kriget riktar sig inte bara mot terrororganisationer men även påstådda stödjande stater, sk "skurkstater". Kriget mot terrorismen använder sig även av preventiva åtgärder som internationellt ses som kontroversiella.

redigera Indelning

Terrorism kan indelas på olika sätt, vanligast är en indelning som utgår från organisationerna och deras mål:

Nationell terrorism
Internationell terrorism
Statsterrorism

Man kan också dela in efter den grundläggande ideologin: nationell terrorism, religiös terrorism, rasistisk terrorism (nazism), högerterrorism (högerextremism), vänsterterrorism (vänsterextremism), anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skräckvälde" 1793).

På senare tid har det även diskuterats om informationskrigsföring (av engelska information warfare) skulle vara en terrorinriktning, vilket antyder en indelning som utgår från metoden.

redigera Nationell terrorism

Uppstår vanligast på grund av politiska och sociala konflikter. Aktionerna verkar inom de nationella gränserna.

redigera Svensk nationell terrorism

Inom Sverige finns knappast någon gruppering som använder så mycket våld att de kan klassas som terrorister. De grupper som kanske är mest kända för att utöva våld, eller hot om våld, mot personer eller organisationer inom Sverige för politiska syften är Djurens befrielsefront, Antifascistisk aktion och Svenska Motståndsrörelsen..

redigera Internationell terrorism

Uppstår liksom nationell terrorism oftast på grund av politiska och sociala konflikter, men aktionerna riktar sig även utanför de nationella gränserna. för att orsaka skada som gynnar gruppens intressen.

redigera Statsterrorism

Statsterrorism är en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung från en statsledning, det vill säga att en stats regering arrangerar terroristdåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar. Också om termen normalt används om terrorhandlingar skilda från egentligt krig, passar många aktioner inom krigföring allmänt in på terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna på angrepp från motståndsrörelser under andra världskriget, som exempelvis kunde innebära avrättningar av slumpvis valda civila, är terrorism om man inte enkom undantar sådant från definitionen.

redigera Historik

Seloterna brukar utnämnas till historiens första terrorister. Vid tiden för Kristi födelse kämpade de mot det romerska imperiets ockupation. En annan tidig form av terrorism var grupper av muslimska assassiner, som var starkt inspirerade av seloterna.

Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan), IRA, ETA och PLO.

Efter att terrorismen minskat i omfattning under 1990-talet, inträffade den 11 september 2001 ett av tidernas mest mediala och uppmärksammade terroristdåd, då fyra passagerarflygplan kapades och kraschades, varav två flögs rakt in i World Trade Center i New York och ett störtades i Pentagon; uppemot 3000 människor miste livet. En majoritet av kaparna var dock saudiarabiska medborgare. Usama bin Ladin och hans terroristnätverk al-Qaida har blivit utpekade som terrorangreppets hjärna.

redigera Organisationer

Terroristorganisationer är organisationer som använder sig av våld mot civila för att uppnå sina politiska mål. En "arbetsdefinition" som används av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) är "det systematiska utnyttjandet av illegitimt våld, av icke-statlig, substatlig aktör, eller statlig aktör som använder 'klienter' (statsstödd terrorism) för att uppnå vissa specifika mål. Dessa mål kan vara politiska, sociala eller religiösa beroende på gruppen i fråga. Terrorismen blir internationell när dådet utförs utanför de gränser som definierar en specifik grupps/individs ursprungsland, eller när medborgare från samma ursprungsland utgör mål för terrorn och dådet utförs i ett tredje land".

Uttrycket "en mans terrorist är en annan mans frihetskämpe" brukar användas för att rättfärdiga terrorism. Även om en titulerad frihetskämpe med rätta kan kalla sig just "frihetskämpe", utesluter det inte att han använder sig av terrordåd för att sätta skräck i etablissemanget och befolkningen för att nå sina mål. Man kan därför göra skillnad på medel (terrordåd) och den moraliska bedömningen av utföraren utifrån hans politiska mål (terrorist eller frihetskämpe). Ett terrordåd är ett terrordåd oavsett vem som utför den.

Eftersom våld som påtryckningsmetod i politiska sammanhang är vanligt stämmer definitionen ovan in på väldigt många organisationer. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte är oftast en subjektiv bedömning. Den som har makten har också tolkningsföreträdet. Nelson Mandela och ANC utpekades i alla år som terrorister av den sydafrikanska rasistiska vita regimen (se apartheid), likaså kallade de tyska nazisterna under andra världskriget alla i franska folkets motståndsrörelse för terrorister. En definition av "terrorist" som alla är överens om existerar inte.

redigera Litteratur

Björn Kumm, Terrorismens Historia , ISBN 91-89442-51-2, Lund 2003
Hansén/Nordqvist: Kommando Holger Mains. Ordfront 2005.
Bommi Baumann: Hur det hela började. Författarförlaget 1976.
Steve Sem-Sandberg: Theres. Modernista 2004.
Noam Chomsky 9-11. Seven Stories Press, 2001.

redigera Se även

redigera Noter

^ Se ipsnews.net för en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN, med hänsyn till statsterrorism och befrielseorganisationer
^ I franska skrifter förekommer uttydning av TREVI som Terrorisme, Radicalisme, Extrémisme et Violence Internationale; det finns ingen officiell tolkning